Kyrkråttor och hemliga meddelanden

Det går långsamt.
Alltid har jag något annat, viktigare för mig, även fast jag vet hur väl jag behöver skriva av mig.
De första veckorna av sommarlovet har spenderats hemma i Luleå med P-I.
Det vill säga, efter våran snabbvisit till Norge, 130 mil på tre dagar.
Vi har gjort sådant som det är meningen att man ska göra när man är ledig.
Det var egentligen tänkt att jag skulle börja jobba snart, men det kan bli lite svårt.
Mitt sommarjobb har nämligen gått i konkurs!
Just my luck.
Eftersom jag redan är fattig som en kyrkråtta vet jag inte hur jag ska få ihop det.
Men för det mesta så löser sig saker som verkar omöjliga.

Idag hade jag och mamma en sån där mysig dag, när man kommer ihåg hur mycket man faktiskt tycker om sin mamma.
Vi har varit runt på affärer, hälsat på mormor, hyrt film och sånt.
När vi var utanför mataffären kom hon plötsligt på hur kul det skulle vara att ta turbåten ut till klubbviken någon dag.
"ååh så mysigt, kan vi inte göra det?"
Jag är lätt med på den.
På en av affärerna hittade jag en osynlighetspenna som jag ska skriva hemliga meddelanden till Per med!
Han åkte imorse och som vanligt är de första dagarna värst.
Jag vill att han ska komma tillbaka, jag vill ha kärlek.
Men förhoppningsvis ses vi om nån vecka igen.
Annars blir det inte förrän till hösten.
Och det går i alla fall inte jag med på!
Aldrig.