Älven är mitt mål

Den senaste veckan har jag suttit i min soffa med en gnagande känsla i magen.
Jag har varit sjukligt orolig för vad jag ska behöva ta till för att pengar ska rulla in.
Men ändå har jag inte gjort något. äh, det löser sig.
Vilken tur då att man har en fantastisk pojkvän.
Han nosade fram två möjliga jobb åt mig i Norge och det ena blev verklighet!
Men ändå vågar jag inte slappna av. äh, det skiter sig säkert.
Typiskt mig.
Den 9 juli blir jag städtant i Målselv!
Bra penkki för liten prestation.
Men vad ska jag göra resten av sommaren, alldeles ensam i Målselv?
Helt ensam är väl en överdrift.
Jag kommer ju ha "svärmor" Reidun och Måns -matglad- Pedersen som sällskap.
Hur mysiga och bra de än är så kan jag inte låta bli att märka av uttråkningsvarningsklockorna.
Nåja, det är väl bara att bita ihop och göra det bästa av situationen.
Tänk bara på allt roligt jag kan göra sen när jag har pengar.
Som en klok man sa, och som många sagt före honom, det som inte dödar det härdar.