le chip

Till slut kom jag fram till skåne!
Men det kändes som en evighet av väntan och resande.
Flyget från Arlanda till Sturup blev självklart inställt och jag fick ta ett senare flyg.
Men jag fick något för det, eftersom SAS är så generösa så fick jag 75 kronor i ersättning, vad ska jag göra med så mycket pengar?!
Jag passade på att titta på människorna som sprang runt på flygplatsen.
Det finns inget bättre än att iaktta folk, med risk för att verka lite creepy!
När jag gick runt en sväng och iakttog såg jag plötsligt någon som såg bekant ut, så jag tittade lite mer och funderade på var jag kände igen killen ifrån.
I samma ögonblick som han tittar på mig och våra blickar möts inser jag att det är chippen!
(Christian Wilhelmsson från svenska landslaget i fotboll)
Så nu är jag en stalker också.
Jag stod inte kvar tillräckligt länge för att se vilken slags blick han gav mig.
Men jag försöker övertyga mig själv om att vi hade ett litet moment.
Att han helt plötsligt såg mig, kvinnan i hans liv.
Om han bara hade varit en vanlig kille, gjort slut med sin supermodell-flickvän och flyttat till lannavaara, då hade det kunnat bli vi.
Ha, eller hur!
Han tyckte väl att jag var läskig och obehaglig när jag stod där och stirrade på honom, i ett desperat försök att komma på var jag hade sett honom förut.

Sen blev jag utsatt för en stalker.
Det är sant.
Jag blev utsatt för en stalkerkändis.
Stefan, den blonde, hårfagre pianisten från "Så ska det låta" förföljde mig på arlanda!
Han hade söta glasögon på sig.
Men jag tror väl inte att han förföljde mig, han skulle säkert bara köpa en pocketbok han också.

Nåja, jag kom fram tillslut.
Kom fram till sommaren.
Igår var vi i Malmö, åt middag på uteservering och gick på vernissage.
Fantastiskt, men jag var så sliten efter resan.
Nu sitter jag med Jessica i hennes skola.
Som för övrigt kan vara en av de finaste skolorna jag varit i!
Det är enorma salar med takbjälkar och fönster överallt.
Fullt av äppelträd längs med infarten till skolan.
Snart ska vi ut i parken här och äta lunch i solen.
Ikväll är det "Grisen".
Det är så de kallar den stora festen.
En vegetarian på grisfest, det känns bra.
Jag återkommer när mitt fräkniga och solbrända jag återvänt till kylan och lannis.