Sweet Sixteen

Det är som en klump i magen.
Den gör så ont.
Om man inte tänker på det så växer den sig större och större.
När man tänker på det så exploderar den.
Och för varje gång man låtit bli att tänka på det.
Har den hunnit växa sig dubbelt så stor.
Så nästa gång man tänker på det gör det dubbelt så ont.
Förstår du?
Men jag kan inte tänka på det.
Jag måste tränga undan det.
Men det är ju mitt barn.
Hur ska man kunna andas?

I övrigt.
När det inte är lika dramatiskt som ovan.
Är livet bra.
Folk börjar komma tillbaka.
Nyss var det stor folksamling här ute.
Alla skulle hälsa på alla.
Sen ska man ju hinna med.
Hur har du haft det i sommar?
Vad har du gjort?
Hur känns det att vara tillbaka?
Och allt det där.
Men det är väl det som är charmen.

Nu hinner jag inte mer.
Saker ska göras och livet ska levas.