Igår hände något fantastiskt roligt.
Det är nog ändå lite för privat för att skriva här.
Men jag måste få säga A, utan att säga B.
Det var, som du sa, en milstolpe.
En milstolpe att skratta gott åt tillsammans.
Le åt i min ensamhet.
Nu har Joel landat i Luleå.
Han fick ett välkomnande i form av pastasallad och vinkväll.
En vinkväll bestående av alltför många flaskor.
Men kan man dricka då kan man jobba.
Så när jag vaknade vid halv sju på morgonen, med lila läppar och en huvudvärk från rymden, var det bara att bita i det sura äpplet och jobba.
Äpplet var inte så surt ändå och jobbet gick ju bra.
Är man vuxen då?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Såg att du hade "hon flyger med sina egna vingar" på din sida! Det är just den frasen jag ska tatuera in fast på latin om ett par dagar:) Var och bokade ännu en tat tid idag. Haha. Jag kommer se ut som ett klotterplank då jag är klar:P Vi måste träffas någondag babe!
Haha! Ja finska blir fan så mycket charmigare. För mig vore det hädiskt då jag inte kan finska... och jag kan ju så sjukt mycket latin.. haha. Jag ska ha den på armen intill en svala och en ros som jag nämnde tidigare. Har ritat upp den hemma om du vill kika någon dag:)
Skicka en kommentar