non je ne regrette rien!

Jag har börjat tro att jag är gammal.
Det kanske beror på att jag, vid några av sommarens festligheter, blivit kallad för just gammal.
Hur som helst så har jag börjat bli otrevlig mot folk som är tjugo och neråt.
Vadå, du är väl typ tolv?
Får du vara ute så här sent?
Vet din mamma om att du är här?
Jag vet inte varför detta händer.
Det är inte meningen att vara otrevlig.
Det bara kommer.
Jag har även börjat referera till mitt unga jag som "det var ju när jag var tolv".
Varför just tolv?
Det bara kommer.
Kanske är det nåt som händer när man själv passerat en viss ålder?

Jag har också börjat bli rädd för riktigt gamla människor.
Jag tycker att jag liksom kan se förruttnelse.
En människa som sakta håller på att tyna bort.
De känner sig säkert precis som vanligt på insidan, men när de tittar sig i spegeln möts de av ett russin!
Jag är nog livrädd för när det kommer hända en själv.
Tills min gamlingnojja gått över får jag helt enkelt blunda varje gång jag ser en pensionär.

Så vill jag också passa på att spy lite galla över dessa vidriga människor som är med i "my super sweet 16" på MTV.
Folk med för mycket pengar är fan dumma i huvudet.
Vilken sjuk världsuppfattning de har.
Äckliga, äckliga människor.